Sista dagen. Ar det den som ska vara en dag av torst? Na. Men hungrig ar jag, sa det forslar. Om det underlattar nagonting.
De sista, sa kallat, skalvande minutrarna upplever jag. Har pa laboratoriet. CSCB-building pa UCD, Dublin 4. Tanka sig. Det kanns lite markligt att summera ett halvars arbete med 15 powerpointslides och 11 sma burkar med pulver och oljor. Men sant ar livet, antar jag. Ett vardigt avslut har det anda blivit och min insats verkar inte ha varit forgaves. Trots att jag tydligen ar den forsta som lamnat gruppen utan en doktorsexamen i ryggen.
Imorgon ar jag i Sverige. Det kommer bli stralande.
Den avslumrade, och nu ateruppvackta, bloggen kanske kommer ta ny fart. Men med annan rubrik. ”En dalkarl i dalom”, ”En dalkarl i Stockholm”. Kanske. Kanske ar det onodigt att definiera sig sjalv genom platser.
But I never will play the wild rover no more. Sadetsa.
