Ta’re kallt nu.

På universitetet har vi ett frysrum
som är -20 grader kallt.
Jag går ofta dit och hämtar och lämnar molekyler
som inte överlever i rumstemperatur.

Vi brukar skoja om att det är som hemma därinne.
Som i Sverige.

Men jag tänker alltid,
när dörren öppnas,
på hur det var för Sickan.

Lämna en kommentar